Pjäsen handlar om lidandets problem. Handlingen är förlagd till Tyskland på 1930-talet och avslutas i Jerusalem 1953. Huvudpersonerna är den judiska läkaren Jakob och hans två studiekamrater, juristen Martin och teologen Paul.
Dramat börjar på Jakobs femtioårsdag. Han blir först uppvaktad av prästen Paul som hör till den nazifientliga bekännelsekyrkan. SS-officeren Martin infinner sig med en order att arrestera juden Jakob. De tre ungdomsvännerna befinner sig i totalt olika läger i 30-talets Tyskland. Men vänskapen dem emellan består.
I och med att Jakob arresteras väljer Paul att vara solidarisk med sin judiske vän och hamnar därför att dela hans öde. För att kunna hjälpa sina vänner ordnar Martin det så, att han blir KZ-officer i det läger, där Paul och Jakob sitter inspärrade.
När sedan Paul blir oskyldigt avrättad väljer Martin att ta av sig officersuniformen och träda i hans ställe såsom stöd för Jakob. Därav pjäsens titel.
Vännerna överlever. Det blir fred. Jakob emigrerar till Jerusalem, där hans hustru väntar honom. De hyr in sig i ett övergivet hus i ingenmansland och får en arabisk hushållerska – Fatima.
Det visar sig att hon en gång var värdinna i huset. Mannen hade stupat i kriget mot judarna, medan sonen Abdel nu levde i landsflykt på den andra sidan. Mor och son håller kontakt genom att vinka med en duk. Jakob känner till hur det är.
Ibland när Abdel vinkar, men Fatima inte är hemma, brukar Jakob besvara vinkningarna. Han gör det ”i stället för en annan”.
Den dramatiska höjdpunkten kommer när Abdel såsom palestinsk kommandosoldat blir jagad av den judiska polisen och försöker gömma sig i sitt gamla hem. Han har för avsikt att hämnas på Jakob…
I pjäsens andra version hamnar Jakob 1953 först till Moskva. Blir utsatt för Stalins förföljelse och flyr därifrån till Jerusalem. I början av pjäsen är det judarna, som är de förföljda, men mot slutet blir rollen ombytt. Finns det någon lösning?