Pjäsen handlar om upptakten till det krig mellan Sverige och Ryssland, som brukar kallas den ”stora ofreden” (1713-1721). Uppslaget att skriva detta skådespel fick under en resa på 1980-talet i DDR. Min östtyske kollega, kyrkoherden i Vieselbach uttryckte sin besvikelse över att han inte hade haft förstånd att fly till Västtyskland innan muren restes. I Östtyskland blev t.ex. prästfamiljerna trakasserade genom att barnen förvägrades högre utbildning, – och mycket annat.
Men inte kunde jag ju heller överge min församling, konstaterade kyrkoherden. Då slog det mej. – du Ralf, som är kyrkoherde i Åbo, hur skulle du ha handlat i en motsvarande situation? Mitt motargument lydde: Men något sådant har väl ändå aldrig hänt i Åbo!? Eller?
Jovisst, i slutet av augusti 1713 tågade ryska trupper under befäl av general Michail Golitsin in i Åbo. Johan Munster, som då var kyrkoherde i samma kyrka som jag på 1980-talet, vad gjorde han? När jag bekantade mej med hans livsöde kunde jag bara konstatera, att här fanns dramatiskt stoff för en helaftonspjäs.
Förutom de historiska personerna i pjäsen såsom t.ex. partigängaren Stefan Löfving och bonden Mats Ersson finns kyrkoherdens piga, som förälskat sej i den fullvuxne sonen och ju längre handlingen framskrider, desto mer blir det pigan, som hamnar i händelsernas centrum. Pjäsen fick ett gott mottagande när Åbo Svenska Teater uppförde den i Pargas.